Stjärnor med massor mellan 0,3 och 8 solmassor kommer att gå samma öde till mötes. När vätebränslet är slut börjar de expandera och förvandlas till röda jättar, samtidigt som de absorberar exoplaneter som kretsar runt dem. Vår sol är inget undantag. Om 7 miljarder år kommer den att ha vuxit sig så stor att den förstör Merkurius, Venus och, med all sannolikhet, jorden.
Men röda jättar växer inte för evigt. Vid någon tidpunkt tappar de sitt skal och lämnar kvar en kärna som krymper, kyls ned och förvandlas till en vit dvärg. Det innebär att planeter i avlägsna omloppsbanor mycket väl kan överleva sin stjärnas död.
Överlevande exoplaneter
Trots att astronomerna hittills har lyckats upptäcka mer än femtusen exoplaneter är det bara en liten del av dem som kretsar kring vita dvärgar. Desto viktigare är den upptäckt som JWST har gjort. Han kunde direkt fotografera två exoplanetkandidater i de vita dvärgarna WD 1202-232 och WD 2105-82. Upptäckten gjordes med den mellaninfraröda kameran MIRI.
WD 2105-82b befinner sig 52 ljusår från jorden. Den uppskattas vara 1,6 miljarder år gammal. Den tros ha blivit en vit dvärg för 0,8 miljarder år sedan. JWST-data tyder på att det på ett avstånd av 34,6 a.u. från den finns en gasjätte vars massa är 1 – 2 Jupitermassor. Enligt astronomer i det förflutna, exoplaneten kretsade på ett mycket närmare avstånd av 9,7 a. e. från stjärnan.
